Livet är en dans på rosor, men en dans med svåra steg. Jag har aldrig varit särskilt bra på att dansa, men nu ska jag lära mig alla steg, så jag kan dansa livet ut!



söndag 16 maj 2010

Söndag morgon 08.44

Det är synd att jag inte kan passa på och sova nu när jag har chansen och borde vara väldigt trött. Istället vaknar jag av mina onda tankar och för att avleda min uppmärksamhet, slog jag på datorn. Vi är precis hemkomna från Skåne, var och hälsade på min sambos familj. Det var tufft att vara borta och jag inser nu hur beroende jag är av regelbundenhet och rutiner. Det var riktigt jobbigt att ständigt få slängt i mitt ansikte att jag åt mycket och "hela" tiden. Det skapar en sådan oerhörd ångest och jag ligger nu med skuldkänslor, som jag verkligen inte förtjänar. Min sjuka omgivning gör det inte lättare för mig att bli frisk. Dagens samhälle är sjukt ätstört och frågan är vilken värd man kommer till? Jag lämnar min ätstörda bubbla för att bli del av ett ätstört samhälle. Det är inte lätt...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar